2015-03-10
Jag höll knappt på att ta mig ur sängen i morse. Vilken träningsvärk i benen! Efter frukosten satte jag igång spotify, min träningslista, samt korkade upp en Celsius och taggade inför kommande pass - löpning. Att springa när man har ont i benen, det är inte bekvämt. Alls. De första två kilometerna kämpade jag på, helst av allt ville jag vänta och springa hem igen. Försöka strunta i klockan, tempo och så vidare. Bara fokusera på att träna uthålligheten. När jag passerat två kilometer var det som att komma in i himmelriket. Jag flög fram och jag fick ett leende på läpparna som höll i sig i två kilometer. Sista biten var riktigt tung, framför allt sista kilometern, då hade jag verkligen ont överallt! Jag gav inte upp utan kämpade på hela vägen hem och detta blev mitt resultat för dagen:
Detta är det längsta jag har sprungit, distansmässigt, någonsin! Det är även det längsta jag sprungit tidsmässigt, någonsin. Det här var en otroligt stor lycka! Är stolt över mig själv och så glad att träningen blivit mitt sätt att komma tillbaka och försöka bli frisk igen.
